måndag 14 juli 2014

- never thought that I was weak

Jag biter ihop kämpar, en dag upp, en dag ner, det är så det är med EDS, jag letar stabilitet, sjukvårdens förbannade system hjälper mig inte på traven i min framtida för bättring som jag hoppas och kämpar för men ge upp, det har jag aldrig gjort förut så varför NU? Visst bryta ihop, skrika, gråta, sörja, känna sig orättvist behandlad, tänka varför jag självklart gör jag det men sen borstar jag av mina knän, reser mig upp, torkar tårarna och figthas vidare, det är det som kallas att vara stark, att alltid resa sig igen!

I veckan har det varit en bergochdalbana som heter duga! Umgåtts lite med fina Elin och Maja för att inte bli helt isolerad, jag har gråtit och vridit mig av smärta i soffan när morfinet inte hjälper och smärtan hunnit ikapp mig för att jag inte har stabil medicinering. Jag har varit på namngivning för kusinbarnet Novalie, varit på 7års kalas för Eriks systerson, jag har hälsat på uppe hos Eriks syster där alla slitit för fullt med höskörden. Jag är så tacksam att jag är välkommen oavsett skick, att det är okej att jag ligger i en solstol och bara tittar på, men inuti MIG värker det av viljan att göra något, grabba tag i balarna, ställa mig i lasset och packa, sopa hö, duka fram och duka av, jag vill va igång, ge 120% som alltid, det värker i mig när jag ibland måste acceptera att göra -120% för att vila ikapp efter någon liten ansträngning som duscha, sjukgymnastik, ett försök till att städa o s v. Förra veckan var några dagar skapliga och jag tänkte, nu, nu är det på väg åt rätt håll. Jag hade klarat att både duscha, laga mat och kunde gå till postlådan, hälsa på familjen och prata ikapp allt som händer. Sen var det kört, sen var det ont ,vakna nätter, noll sömn, stark medicin med minimal effekt, kramp, tårar, värk, jävulssmärta och jag fick sota för mina upptåg men jag ångrar dom sällan, försöker att ALDRIG ångra mina försök att få leva men samtidigt lär man av sina misstag. Balansgång är vad det är, man kan nosa på toppen, ta ett halvt steg över gränsen om man kan ta ett steg tillbaks imorgon men inte mer.

Idag har jag varit på sjukgymnastik och varit förbi mitt saknade jobb kopierat lite papper och sagt hej till kollegorna. Klarade 17 minuter crosstrainer, 30 minuter styrka/stabilitet och avslutade med akupunktur för min huvudvärk.   Sen har jag små plockat lite, ordnat lite papper och intyg och nu är Erik på väg hem. Tänkt grilla lite kyckling om d kan hålla upp lite nu ikväll. Kram på er goa läsare

Inga kommentarer: