måndag 2 juni 2014

- tiden går

Inte skrivit på länge så ska berätta i korta drag vad som hänt. Började direkt efter rehabem på Mösseberg var över jobba 25% och tanken var att gå upp på halvtid efter två veckor men plnanen har ändrats och jag kämpar på med 25% fram till sista septemver så hippas vi på det bösta då,  drömmen vore ju att klara hela 75% men vi får se jag försöker lära mig att acceptera, prioritera välja kroppen, hälsan och livskvalitet före allt annat. Vill i te ha flwr kraschar nu, vi, l i alla fall inte i efterhand kunna se att jag mer eller mindre kunnat förhindra den via lagom mängd jobb, aktivitet och krav. I slutet av Mössebergsstiden började jag prova cymbalata för att minska snärtsignaler i nervsystemet tyvärr utan effekt, bara biverkningar så nu provas istället gabapentin som redan visat lite effekt men antagligen destovärre  biverkningar.  Har enorm yrsel och illamående,  kan absolut inte jobba, inte köra bil, röra mig hastigt, anstränga huvudet eller utsätta mig för ljud och ljus. Hoppas på att detta är övergående biverkningar och inget som gör att jag måste sluta med medicinen eller beror på något annat jobbigt. Att ligga i hemskaste yrseln, illamående,  huvudvärk som inte är av denna världen är fruktansvärt jobbigt kan inte ens göra av med den lilla energin jag har och rygg och övrig kropp tillåter. Jag vill igång NU, NU, NU, jobba, träna, pyssla, umgås och njuta av sommaren och livet.

"Det som syns är oftast det som gör minst ont, det är det som inte syns som värker mest. Livet med osynlig värk,  livet med EDS. "

Nu har jag legat i snart en vecka pga sjukdomen och medecinen och jag flrsöker alltid tänka positivt jag kämpar på, försöker se framåt, hoppas, skapa realistiska drömmar, njuta av det lilla MEN ibland måste man få skrika av smärta, gråta av förtivlan, svära åt fanskapet till sjukdom som fått för sig vara ens följeslagare. Jag tänker ofta bryt ihop och kom igen!

Skickar en extra kram till min goa vän Elin som tyvärr spenderar sin tid på kirugavdelningen på SiL. ♡♥ Till mina goa EDS-systrar som varje dag kämpar för livet, slåss mot sjukdomen för både sig och sina barn, stor eloge till er. ♡☆♡ 

Bilder från våren! 


Kladdkaka ♥

Finaste Pepsi

Nyrenoverad sekretär

Mega grillning

Första dagen på jobbet efter 9 veckor

Älskar dig ♥

Rabarberpaj, sommarena första


Klippte av mig håret,  så gött! 


Mitt hjärta ♡♥♡





Tattueringsdrömmar, planer, verklighet? 

Jag har världens bästa man vid min sidan♥♡♥
7, 5 år har dett gått sedan det blev vi!

Min nya hjälp, avlastning i vardagen berättar mer en annan dag.

Mysig promenad vid Kristinedal

Hoppas snart jag piggnar till och klarar av att hålla er mer uppdaterade på livets med och motgångar.  Kram till er alla ♥


Inga kommentarer: