söndag 12 januari 2014

- skrämd, rädd, ledsen men varför skulle jag ge upp?

Mycket tråkigheter. Jag som sa att 2014 skulle vara ett bra år, men det hoppas och tror jag fortfarande! Men kan ärligt berätta att januari kommer vara den kämpigaste månaden jag hittills i mitt 21åriga liv kommer genomgå. Skov, värk, läkarbesök, försäkringar, samtal, rehab, sjukgymnastik ur allt detta kommer ändå något gott att komma. Den psykiska käftsmällen jag blev tilldelad i torsdags är just nu ett öppet sår men blodet har börjat koagulera och inom inte allt för lång tid hoppas jag att läkeprocessen tar vid men ärret kommer alltid att finnas. Min tillit för vissa är för alltid borta, mitt agg mot sjukdomsdiskriminering är idag starkare än någonsin men mig trampar man inte på.

Inga kommentarer: