onsdag 30 oktober 2013

- ett steg

Jag kommer ha förebyggande sjukpenning en dag i veckan i 3 månader från och med på måndag. Då kommer jag åka till sjukgymnast och träna och få hjälp med avslappning. Jag hoppas innerligt att det är vad som behövs för att jag ska orka med. Kroppen säger en sak och hjärnan en och att lyssna på båda är ett mindre kaos. Jag vill jobba, fixa, greja och va sysselsatt men kroppen skriker nej. Det är svårt att hantera, att kompromissa, vad är det bästa för mig? Och att värken gör att jag inte orkar men samtidigt gör den mig spänd och stressad (så att jag försöker göra saker för att fokusera på något annat) är ju lite av en ond cirkel det här. Nu ska jag försöka att glömma röran som varit, inte tänka på allt som kommer framöver och bara försöka leva nu och hoppas på att kroppen uppskattar lite mindre arbetstimmar och mer träning och avslappning.

Med kramp i armar och ben sen ett tag tillbaks så åker jag snart mot jobbet för att packa upp varor, man måste ju bara älska livet?

Inga kommentarer: